Black Rebel Motorcycle Club, Queens of the Stone Age, Kraftwerk m.fl. på Roskildefestivalen

FESTIVAL/LIVERECENSION: Söndagen är sista dagen för Roskildefestivalen. Rocksoul hann med att bevaka ytterligare några gig, Black Rebel Motorcycle Club, Queens of the Stone Age, Kraftwerk och det allra sista som hände innan festivalområdet stängde Voodoo Glow Skulls. Läs våra recensioner här.

BRMC basist och sångare Robert Levon BeenBlack Rebel Motorcycle Club
Dyrskuepladsen, Roskildefestivalen.  
Orange, söndag 7 juli 2013 kl.16:45
Betyg: 3 av 5
San Fransiscobandet Black Rebel Motorcycle Club (BRMC), bildat 1987, är ett klassiskt rockband känt för sin blandning av garagerock, blues och halvpsykedeliska musik. Inspirationen har de hämtat från en rad stor andra artister och band som The Verve, Rolling Stones, Oasis och till och med T.Rex. Klockan 17 en söndag på Orange scen ska det mycket till för att röra om i publikhavet men BRMC lyckas förvånansvärt bra. En liten favorit i bandet är nya trummisen Leah Saphire som fläskar på bra. Dessutom är hon dansk och det väger tungt på en scen som Orange i publikens ögon.

Konserten tar sig efter hand och giget landar klart godkänt så här en solig söndags eftermiddag som går mot kväll.
Mycket tack vare starka låtar som Beat the devil’s tattoo och Let the day begin.

Queens of the Stone AgeQOTSA
Dyrskuepladsen, Roskildefestivalen.  
Orange, söndag 7 juli 2013 kl.19:00
Betyg: 3,5 av 5
Queens of the Stone Age (QotSA) har en del att axla upp efter lördagens rock’n’roll-show med Kvelertak och framför allt Metallica. Lyckas tyvärr inte även om de har slagkraftiga – och en del smått fantastiska – låtar i bagaget. Problemet stavas mycket söndag kväll (Roskildefestivalens stora musikaliska program drog igång i torsdags = unison trötthet och baksmälla) och att Josh Homme och company mest står rakt upp och ner och matar. Det händer liksom inget. De är onekligen värda mer stök framför scen!
Materialet på nya ”… Like Clockwork” är mest suggestivt och inte så uppåt. Å andra sidan är det kanske helt perfekt att veva dessa låtar idag. My God is the sun, heter en av de nya låtarana på senaste plattan som de kör. Väldigt passande för njutning i det som är kvar av den gröna gräsplätten framför Orange. Men QotSA har ju No one knows, som  är en arenarockklassiker av rang, den skakar liv i en del av de mest trogna fansen. Likaså gör Little sister. Så det var inte helt dött. Men som sagt, lite mer rock’n’roll hade inte skadat, från både publik och band.

KraftwerkKraftwerk
Dyrskuepladsen, Roskildefestivalen.  
Orange, söndag 7 juli 2013 kl.22:00
Betyg: 3 av 5
Det ska sägas tidigt. Tysk elektro-pop är inte min kopp te. Men utlovas man en konsert i 3D måste den bevittnas. Och det är inte så lite coolt med ett hav av okända människor framför scenen där alla är likadant utrustade med vita 3D-brillor med texten Kraftwerk och siffrorna 1-9 skrivna på. Smått surrealistiskt faktiskt.
”På 70-talet ville de spela folkmusik. Men de har visst gjort ”ein bisschen mehr. För vad skulle hip hop, pop och techno vara utan dem?”, säger konferencieren.
Strax äntrar Ralf Hütter och övriga i det kända tyska electrobandet Kraftwerk scenen. Det hela ser ut som något från Star Trek. Mycket passande med att gå loss med en av deras mest kända alster i det läget, The Robots.
Strax börjar publiken i min närhet fråga sig, ”hur funkar det med 3D-glasögonen? Ser vi något?”

Kort inpå börjar siffror studsa från scenen trakt emot en. Coolt!
”Hur fotograferar man detta?”, undrar en som står bredvid. Goddag yxskaft, tänker en annan.

Kraftwerk öser på, byter skepnad, ändrar mönster och färg på scenen. Och även en rocker som undertecknad kan känna att det är schyst hantverk bakom låtarna. Och det är banne mig helt ok att stå där i söndagskvällen och lyssna till deras troligtvis starkaste kort: The Model.

Det går åt en hel del för att alstra ström till bandet som lirat under festivalen. Det är kanske en tanke att just Kraftwerk fått äran att stängde hela Roskildefestivalen på Orange scen med en konsert i 3D.
Det är i alla fall ett väldigt skönt avslut med deras monotona musik när solen försvinner och mörkret infinner sig på festivalens sista kväll och natt. Helt klart godkänt!

Voodoo Glow SkullsVoodoo Glow Skulls
Dyrskuepladsen, Roskildefestivalen.  
Arena, måndag 8 juli 2013 kl.24:00-03.00
Betyg: 4 av 5
Orange scen är stängd sedan en kort tid tillbaka men i vanlig god anda fortsätter det musikaliska utbudet på Arena i ytterligare några timmar, det är där som Roskildefestivalen slutligen och definitivt tar slut varje år. Och som utsänd för Rocksoul måste man ju bevaka fullt ut ”til the bitter end”. Och vilken positiv överraskning som slår emot en när det är, för undertecknad helt okända, Voodoo Glow Skulls som dunkar loss i det tidigare Gröna tältet. Som om det inte finns någon morgondag. Och publiken diggar på i samma anda. Det är punkrock möter salsa möter balkan möter jazz och där engelsk rock möter spank folkmusik i mariachi-stiil. Vilken, rent ut sagt, helt jävla otrolig kakafoni av musikalisk kärlek! Och allt lett av bröderna Frank (sång), Eddie (gitarr) och Jorge (bas) Casillas. Det är nästan pinsamt att skriva att det här var första mötet med detta band. 25 år har de på nacken! Hashtag: #Avgå!
Så när när festivalledningen runt klockan 3 tidig måndag morgon kliver upp på scen och förkunnar att 2013 års Roskildefestival är slut och folk börjar strömma ur tältet, ut för grindarna och hem till tälten (eller i alla fall det som finns kvar av den) dunkar jag upp Spotify och lägger in låtarna El coo coi, Unlucky basterd och Delinquent song. Det är precis detta som är så bra med festivaler, all ny musik som kommer en tillhanda som man inte visste fanns. Eufori!

TEXT & LIVEFOTO: Göran Svensson