Bråvalla festival: Rapport från torsdagen 25/6

bravallaomrade
FESTIVAL:
Vädergudarna visade barmhärtighet och trotsade SMHIs prognoser om regn och Bråvallahelgen började med Skindreds spelning. Bättre än såhär blir det inte! Läs vår reporter Gosias rapport från första dagen på Bråvalla.

Skindred bjöd på en ordentlig blandning av deras mest kända låtar, olika remixer och humoristiska inslag som frontmannen Benji Webbe stod för. Jag har kallat deras musik för partymetal förr och jag står fast vid mina ord. Det är en riktig fest som drar igång när bandet står på Panorama-scenen! Och när jag trodde att spelningen inte kunde bli bättre tog de upp Jacoby Shaddix, frontmannen i Papa Roach, som hjälpte dem avsluta spelningen med låten Warning.

Skindred2

Skindred var ett av de första banden ut på Bråvalla festival. Foto: Markus Lundqvist

Efter Skindred var det egentligen meningen att jag skulle se Angel Haze, men jag hade redan kollat hens Twitter på morgonen och förstod därför att hen inte skulle infinna sig i Sverige. Bråvallapersonalen verkade dock inte veta någonting om det när jag frågade, vilket jag fann lite märkligt. Senare försökte Haze sälja en story om SAS som gav bort hens sittplatser, men jag vet inte hur mycket jag tror på det om jag ska vara ärlig. Det känns lite som att artisten struntade i Bråvalla utan någon vettig anledning.

gosiabenji

Benji Webbe från Skindred visade upp sina selfie-skills.

Jag hann intervjua Benji Webbe från Skindred precis innan Papa Roach började spela på Juno-scenen. Det var en väldigt avslappnad kille med matchande kamouflagekläder som välkomnade in mig i hans omklädningsrum. Innan vi började intervjun bytte vi ut lite komplimanger, han sa att han älskade min jacka och jag sa att jag gillade hans paljettscarf som han använde på scenen. Jag tyckte den var väldigt mycket ”party”, så som deras spelning. Det märktes att kläder är hans passion – direkt när jag nämnde den började han prata om en annan outfit som enligt honom var ännu festligare än den lilla scarfen. Samtidigt som jag ställde upp mitt stativ passade jag på att spana in resten av rummet. Hans scenkläder hängde på en galge, förmodligen för att lufta bort svetten. Den röda resväskan var full med pompösa kläder, av det jag hann se verkar paljetter vara hans grej.

När intervjun med Benji var över sprang jag för att checka in Papa Roach, ett band som jag alltid tycker är roliga att se. Dels för att deras gamla låtar var mina favoriter under den upproriska tonårsperioden och dels för att man vet att frontmannen Jacoby Shaddix alltid ger allt på scenen. Han sprang runt, kastade sig i publiken och peppade upp fansen så att de orkade rocka minst lika vilt som honom.

På grund av en kaosartad intervju med Papa Roach missade jag A$AP Rocky som jag såg fram mot och istället släpade jag mig till scenen där Lamb Of God spelade. Jag blev måttligt imponerad, det kändes inte som trash och det var inte speciellt röjigt. Varken på scenen eller i publiken. Efter tre låtar drog jag istället till VIP-baren för att spana in stället.

bravallavip

Utsikt från Jägermeister-tornet. Foto: Gosia Machaczka

VIP-området blev både snyggare och bättre i år. Jägermeister hade flyttat in med ett torn som tillät oss överblicka större ytan av festivalområdet, det fanns värmelampor och även mer sitt- och ståplatser ute. En flyghangar blev omgjord till något som liknande lounge/klubb med olika dj:s som spelade musik och i mitten blev någonting avlångt uppbyggt. Jag tyckte att det såg ut som en catwalk, någonting som man kanske skulle kunna använda som danspodium på kvällen när det skulle bli riktigt vilt. Största besvikelsen var toaletterna i VIP-området. De var för få och köerna var oändliga mot kvällen. Samma problem verkade drabba det övriga området där köerna till bajamajorna och vattentoaletterna var tiotals meter långa. Bråvalla verkade försöka ordna upp det med fler bajamajor som ställdes lite här och var på området under dagen. Gör om, gör rätt nästa år!

Jag och mitt sällskap passade på att äta medan Maskinen spelade på Luna-scenen och jävlar vad otajta de var där ett tag! Ironiskt nog åt vi vår wok till deras mest kända låt Alla Som Inte Dansar vilket gjorde det lite svårare att få matro. Tänk er att ni försöker gräva upp lite ris med världens minsta gaffel samtidigt som två snubbar stönar högt i högtalarna. Lite bisarrt var det.

Maskinen festade loss på Bråvalla. Foto: Markus Lundqvist

Maskinen på Bråvalla. Foto: Markus Lundqvist

När In Flames drog igång med sin scenshow lik Metallicas kändes det som att se ett stort internationellt band. Det var snyggt och påkostat, men ändå inte riktigt min grej. Deras kända låtar var roliga att få höra och visst sjöng jag med, men resten av låtarna lät likadant i mina öron och de blandades lätt ihop i en enformig sörja.

InFlames1

Anders Fridén från In Flames bjöd på en sprakande scenshow. Foto: Markus Lundqvist

Med de lättidentifierade musöronen bjöd Deadmau5 ett stort publikhav på ett riktigt hårt party som avslutade första dagen. Han gav oss exakt det han är känd för; tunga electroslingor och en fantastisk ljusshow. Vilken grym avslutning på första dagen!

Deadma5 avslutade Bråvallas första dag. Foto: Markus Lundqvist

Deadmau5 avslutade Bråvallas första dag. Foto: Markus Lundqvist

Text: Gosia Machazcka
Livefoto: Markus Lundqvist