Franska Trion, Victoriateatern, 17 /12 2019. FOTO: Göran Svensson, CC-BY RocksoulSE

Julfirandet SKA inledas av Franska Trion!

RECENSION. Traditionella julsånger på svenska? Äh, det är så passé. Nä, ska det vara riktigt julmys ska det vara med Franska Trion. Vi var och såg det smått obskyra men fantastiska bandet på Victoriateatern i Malmö där publiken ropade in trion till två extranummer. Det skojar man inte bort. Franska Trion får 4,99 burriga tomteskägg av fem möjliga för den smått heliga upplevelsen.

Säga vad man vill om Spotify men deras ”förslagsfunktion: lyssna på liknande låtar” är guld värt emellanåt. Hux flux vid ett tillfälle sommar/höst 2018 kom Tillbaka i Grått med Franska Trion upp som förslag. Den satt direkt som en käftsmäll. Ståbas, stilfullt men energiskt trum-bankande och så klart sjukt udda men fantastiskt halv-crazy sång av kapellmästaren och pianospelande Matti Ollikainen, sprunget ur punken fast kryddat med svensk vis-konst och säregen frasering. Kärlek. Det var bara att boka in närmaste lokala gig och det blev Kulturbolaget (KB) i Malmö samma höst. Det var då innan de på riktigt ”brejkade”, som de nu gjort så här 2019, så det kändes väldigt exklusivt och unikt. Men även om trion nu fyller arenorna (läs spelställena, något arenaband blir de förhoppningsvis aldrig, thank God) så har de behållit det unika och intima, det som gör att känslan av giget är att vi i lokalen är med om något som inte andra upplevt.

17 december 2019 klockan 19.15. Platsen är Victoriateatern i Malmö. Detta bra spelställe där konsertbesökaren får ta med egen picknick-korg med vilka alkoholrusiga drycker en vill så som gjutet för mys med Franska Trion. Det vankas julkonsert med Göteborgsbandet. Lokalen är full (fullbokat sedan länge, red. anm) av förväntansfulla ”Triojaner”. Men vi vet ju alla att det INTE kommer att bli över en timme med svenska julsånger. Men vi får Nu tändas tusen juleljus och ytterligare en juli trudelutt innan öppningsspåret från senaste plattan Dom ensammas planet bränns av som tredje låt. Så det är en ganska lugn och stillsam öppning av Trion. 
Bandet åket tåg ner till Malmö och giget och i publiken sitter ett sällskap som snackat med Matti ombord. Det mynnar ut i en önskelåt: En frusen flod, till sällskapets – och övriga publikens förtjusning. 

En bit in i konserten lämnar Viktor Turegård (contrabas) och Christopher Cantillo (trummor) scen och maestro Matti får i ensamt majestät leda oss igenom en stillsammare men rasande vacker  Månaderna.

Vi har nu kommit mer än halvvägs in i giget och bandet är tillbaka i sin helhet på scen. Matti önskar respons från publiken. ”Vad ska vi spela nu? Inga jullåtar bara. Jag kan inga fler än de jag har papper på. Jag måste ha kommit på låtarna själv för att kunna dom”. *publikskratt*.

Strax efter kommer O helga natt. Sedan – till publikens stora jubel Harry Belafonte, Empty Space och Gjorda för Rock & Roll. Fartfyllda bitar som lyfter salen. 
”Det börjar ta slut nu”, konstaterar Matti plötsligt och det går ett lagom tyst sus genom publiken: ”neeeeeejjjjj”.
– Spela ”Tillbaka till grått”, hojtar en kvinna i lokalen varpå Matti brassar igång Tillbaka i Grått på pianot. Viktor och Christopher är så klart snabbt med på noterna. Lätt publikens mest populära låt av Trion och jublet är därefter.
Matti kör en bandpresentation och konstaterar att det är en ”höjdarkväll”. Men kommer på att det är ett gig i samma lokal dagen efter också, ”det kan blir bra det också…” (även det giget fullsatt sedan långt tillbaka, red. anm)

Well, det spelas många jäkligt bra låtar denna afton och att publiken gillar det kan bara lätt bekräftas genom att nämna att det blir två bejublade extra ut- och intåg till och från scenen för bandet denna afton. Vilket kanon-gig. Här kan vi snacka ”julmys de luxe”. Det tycker garanterat samtliga Triojaner på plats och inte bara rocksouls man på giget.
Det är så enkelt och avskalat men ändå så mycket musik. Allt från Christophers sofistikerade och svängiga trumkomp till Viktors ganska nakna men ytterst habila bas-lir och kapellmästare Mattis svängande över i vart fall halva tangentbordet på pianot. Och hans säregna fraseringar i sången. Och texterna om mörker och ljus och dekadens och framtidshopp, från det nakna till det komplexa. Ja, om livet helt enkelt. Det skojar man fan inte bort – det är rent ut sagt genialt.  

Vi summerade så här i mobilen efter giget: ”Så. Jävla. Bra!”.
Ja, det räcker väl så. Må era kameler aldrig sakna vatten, boys! God jul!

Fotnot. Vad undertecknad lyssnade på för att få upp Franska Trion..? Misstänker starkt att det kan ha varit Kjell Höglunds Genesarets sjö alternativt Mina Polare med Rasta Hunden. Bara ett tips…

Franska Trion, Victoriateatern, 17 /12 2019. FOTO: Göran Svensson, CC-BY RocksoulSE

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

11 − åtta =

 

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.