Rooney på El Rey Theatre i Los Angeles 14 december

LIVERECENSION: Rooney kallar hemmaspelningen för ”Ho Ho Ho-Holiday Show” och visst är det julstämning bland publiken på El Rey Theatre. Det ser ut som att det är en firmas julfest på gång, många är klädda i klänningar eller stickade tröjor med juliga motiv.

Som många andra upptäckte jag Los Angeles-baserade Rooney när de släppte videon till låten ”When Did Your Heart Go Missing” 2007 som bjöd på soliga scener med cab-roadtrips, beachpartyn, snygga killar och palmer från hemstaten Kalifornien. Hur kunde man inte älska det? Jag hade dessutom turen att få se Rooney’s hittills enda Sverige-spelning på Hultsfredsfestivalen 2008. Svårt att tro att det gått nästan tio år, men jag är glad att Rooney fortfarande existerar, dock med frontmannen Robert Schwartzman som den enda kvarvarande medlemmen. Vad som hänt med resten är oklart, men Rooney har åtminstone kvar huvudmannen Schwartzman, som verkligen är ett geni på att skriva sockersöta poprock-låtar. Jag älskar hans röst på skiva, men för kvällen låter det lite som att han har problem och sjunger inte ut till sin fulla potential.

Rooney aka Robert Schwartzman. Foto: Gosia Machaczka

De inleder med ”Blueside” som följs av ”I’m A Terrible Person”, båda från Rooney’s första självbetitlade album från 2003. Det går nog att konstatera att de överlag lät bättre då, men man ska heller inte underskatta deras två senaste album som innehåller en del guldkorn, som ”Washed Away”, titelspåret från senaste skivan som släpptes i år.

Publiken är överraskande stor, och vad livlig den är? Vad hände här egentligen? Det är definitivt en känsla av julfest i luften. Folk dansar och diggar med, de flesta med en drink i handen. Vad som är bra är att det även finns möjlighet att donera gosedjur för ”less fortunate kids”. Det bidrar verkligen till en fin stämning.

Det ser nästan ut som att bandet själva är överraskade av den pigga publiken, och mer förvånade kommer de att bli. Schwartzman presenterar låten ”Why” med att säga att den egentligen är en duett, men att sångerskan (Soko) inte kunde närvara, ”så ni får stå för sången”. Under låten springer en tjej upp på scenen och dansar loss bredvid Robert Schwartzman och sjunger i mikrofonen. Många obekväma sekunder går innan vakterna till slut drar ner henne. Det var nog inte detta vad han menade när han bjöd in till duett, men underhållande var det i alla fall.

V får även höra ”Not In My House”, ”Daisy Duke”, ”Popstars”, med många fler. ”I’m Shakin” är nog publikens favorit för kvällen. Mot slutet åker tomteluvorna på, som en höjdpunkt av en väldigt speciell spelning.

Text: Rosanna Rundlöf
Foto: Gosia Machaczka