Intervju: All Time Low vill bli världens största band

All Time Low är tillbaka med nya skivan Dirty Work som är mer influerad av dagens popmusik, snarare än den poppunk a’la Blink 182 vi brukade förknippa med bandets musik. Vi träffade dem innan deras spelning på West Coast Riot och pratade bland annat om samarbetet med Maja från The Sounds, bh:ar på scen, nya större skivbolaget och deras ännu större drömmar. ”Vi är fyra killar som vill spela i världens största band och vi skäms inte över att säga det.”, säger trummisen Rian Dawson.

Sångaren Alex Gaskarth är iklädd solglasögon och sitter brevid trummisen Rian Dawson i en soffa i ett presstält på West Coast Riot. De är märkbart rastlösa efter en seg dag på festivalområdet.
– Vi kom hit i morse och spelar inte förräns midnatt. Så vi har haft en lång dag, med inget att göra, säger Rian.
Hur känns det att vara tillbaka i Sverige?
– Göteborg… är det så ni säger här?, säger Rian med ganska perfekt svenska.
– Jag gillar Sverige, säger Alex. Finns mycket snygga tjejer här.
– Det är trevligt, och fint väder. Kommer bli roligt!

De är för tillfället ute och spelar på europeiska festivaler, förutom ett undantag då de spelade en egen spelning i Köpenhamn dagen innan. Alex föredrar varken det ena eller det andra, men tycker det är skönt med en egen spelning som ett litet avbrott i rutinerna.
– Egna spelningar gillar jag för det är inte lika mycket stress och man behöver inte oroa sig för om någon kommer känna till ens musik eller inte. Man kan säga det är okej om vi suger om vi kör en headlinerspelning.
– De som är där bryr sig inte lika mycket, de har redan betalat för att se oss så spelar det inte så stor roll om vi är hemska, säger Rian. Medans om det är en festival känns det lite mer som att vi måste vi övertyga folk.
– Yeah, bevisa något, säger Alex och fortsätter:
– Men festivaler är kul också för man får spela med en massa band man normalt sett aldrig skulle göra annars. Som på den här turnén har vi hängt med Gaslight Anthem-killarna en hel del och lärt känna dem. Trevliga killar!

Tidigare i somras släpptes All Time Low’s fjärde skiva Dirty Work som de båda är väldigt nöjda över.
– Den har gått riktigt riktigt bra och vi är superexalterade över den! Det är min favoritskiva av alla vi gjort, säger Alex och fortsätter:
– På förra albumet Nothing Personal var texterna inte så djupa och ärliga, det var mer att peka långfingret åt alla som sa att man inte skulle lyckas. Dirty Work är som en respons till det, det är som en titt på vart vi är och konsekvenserna av att leva en galen livsstil. Det inkluderar att förlora kontakten med vänner och familj. Tyngden på ens axlar när man inser att ingenting kommer förändras på grund av våra liv.
– Men jag är ändå exalterad över framtiden! Vi kommer turnera mycket, och det kommer bli riktigt roligt.
– Vi ser fram emot att få spela de nya låtarna live, säger Rian.
– Ja, det har gått två och ett halvt år sedan vi fått spela något nytt så det känns kul att få lägga till dem i låtlistan, säger Alex. Det är en riktigt bra känsla.

Sedan sist All Time Low var i Sverige har de även bytt upp sig till ett större skivbolag och ligger nu på Interscope. Det är dock inte något som påverkat bandet särskilt mycket, menar Alex och Rian.
– Det mesta är sig likt faktiskt, säger Rian. Vi har alltid haft bra relatoner till de vi jobbat med. Att gå från ett indiebolag till ett större kan ju låt som en jätteförändring men ärligt talat har det inte varit så. Det har har inte påverkat så mycket alls.
– Större skivbolag börjar inse att de måste agera lite mer som indiebolag i vilket fall som helst, menar Alex. Övergången har varit väldigt mjuk och det har känts helt naturligt för oss. Enda skillnaden är väl att det finns lite mer möjligheter på ett större bolag. De har mer pengar, och kan öppna dörrar som kanske inte fanns där förut.

De har inte försökt påverka er musik?
– Neej, säger båda.
Rian: – Jag tror det händer en del band men det är nog mer såna som inte är så etablerade. Då kanske skivbolaget försöker forma dem.
Alex: – ”Vi kommer göra er till det här och det här!”
Rian: – Yeah, men för oss, vad vi än har gjort så har det gått bra för oss. Så varför ändra på det?
Alex: – De visste vad vi var för något, det är ju inte vårt första album utan vårt fjärde. De visste vad vi ville när vi började prata med dem och de accepterade det. Allt som är musikaliskt annorlunda på den här skivan är helt våra egna val.

Många menar att nya skivan är av ett mer kommersiellt, mainstreamsound?
Rian: – Jag tror en del låtar är så, men det finns också låtar som aldrig skulle se dagens ljus på radion.
Alex: – Men det är bara för att det är sånt vi lyssnar på! Den här skivan är väldigt inspirerad av ett mycket brett spektrum av band.  De tidigare skivorna har varit influerade av poppunkband som vi lyssnade mycket på när vi startade, som Green Day och Blink 182. Men vi har aldrig vari ett band som velat vara bara en sak eller en nisch. Jag har alltid varit ett stort fan av mainstreammusik och jag ser inte det som något negativt. Den här skivan är inspirerad en del av 90-talsband som Third Eye Blind och även modern skit, jag lyssnar till exempel mycket på Lady Gaga. Skivan är en intressant mix av det vi lyssnade på då och vart vi är nu. Vi är ganska mycket äldre än vad vi var då och förändringen av sound är helt naturlig. Vi vill inte göra samma skiva om och om igen.

På skivan har de sammarbetat med en rad andra artister, bland andra Maja Ivarsson från The Sounds vilket är något otippat.
Alex: – Hon är helt fantastisk. Jag ville ha en kvinnlig dångare på albumet och ville ha någon som kanske inte var så väntad. Jag är ett stort fan av The Sounds och hennes röst. Hon gjorde ett toppenbra jobb, kom ner och absolutely killed it!
Rian: – Var det inte när vi var här som vi fick idéen att spela in med henne?
Alex: – Nej, det var när vi höll på med skivan. Vi hade nyss skrivit klart ”Guts” och fick den idén så jag bad mitt management kontakta hennes. Så hon gillade idéen och råkade ha vägarna förbi Kalifornien några veckor efter så hon gjorde det.

Men, jag kan faktiskt knappt höra henne på låten…
Rian: – Ja, en del säger det för…
Alex:  – … hennes röst är ganska lik min!
Rian: – Ja, den är faktiskt väldigt lik, eller ja, skillnaden är ju att den ena är kvinnlig och den andra manlig…
Alex: – Well…
Rian: – Men självklart finns hon där. Det blev riktigt bra, harmonin i rösterna stämde.
Alex: – Jag kan inte sjunga lika högt som hon dock. Det är den enda skillnaden. Så när man hör det vet man att det är hon.

Förutom Maja arbetade de med bland andra Rivers Cuomo från Weezer och Simple Plan.
Alex: – Simple Plan-sammarbetet var ganska unikt. De jobbade med en låt under samma period som vi och de hade en låt som de inte var helt klara med. De visste inte om den lät som dem eller vad de skulle göra med den. Vad som hände var att de arbetade med samma producent som vi och jag fick kolla på den påbörjade låten och började fortsätta på den. När de fick höra den sa de att det låter myket mer som All Time Low än Simple Plan så vi fick använda den till vår skiva.

Har ni några andra drömsamarbeten ni skulle vilja göra i framtiden?
Alex: – Jag vet inte! Jag skulle tycka det var riktigt coolt att göra en låt med någon unik. Lady Gaga vore coolt! Att göra något rockigt med henne. Och sen tror jag vi alla skulle vilja sammarbeta med Dave Grohl. Det skulle vara en dream come true.

Är det fortfarande overkligt att tänka på hur långt ni kommit som band?
Alex: – Absolut.
Rian – Att tänka på att det här bandet startade 2002, för nio år sedan. Då övade vi i vår föräldrars hus bara för skojs skull och gjorde hemska covers på låtar. Det har varit en långsam uppbyggnad men det är som du sa väldigt overkligt.
Vilken är den mest overkliga upplevelse ni varit med om?
Rian: – För mig är det när vi spelade två kvällar på Brixton Academy i London. Vi trodde aldrig vi skulle kunna dra mer än hundra personer till en spelning. Men på de här var det 10 000 personer där och tusentals mil hemifrån. Och att se att de båda sålde slut var verkligen ”wow”.
Alex: – Ja. Det var en riktigt bra känsla. Att spela inför 40 000 personer i Japan på Summer Sonic är också en upplevelse som står ut. Det var andra gången vi var där och vi spelade innan Jay Z, haha. Det var riktigt coolt.

Har ni några andra mål eller drömmar ni vill nå?
Alex: Bara att fortsätta klättra längs stegen. Målet för det är bandet har alltid varit att bli ett välkänt namn. Så småningom skulle vi vilja bli lika kända som band som Green Day. De slutar heller aldrig att klättra. Man vill bli ihågkommen, antar jag.

All Time Low började turnera när de var 16,17 och gick på high school och gick direkt ut och fortsatte turnera när de var klara. De har jobbat lite extra som glassförsäljare och likande, men har aldrig behövt arbeta för att försörja sig. På frågan om de har någon plan b ifall bandet inte skulle fungera instämmer båda i ett ”nope”.
Rian: – This is it. Om det här inte skulle funka skulle vi alla flytta till något konstigt ställe och kanske bli bönder.
Alex: – Eller bli fiskare i Tibet. Det var en vild chansning om det skulle funka men vi har haft väldigt tur som lyckades.

Vad kan vi förvänta oss av spelningen ikväll?
Alex: – Mycket energi.
Rian: – Mycket fylla, eftersom vi spelar så sent, haha. Det är galet.
Alex: – Men det kommer bli riktigt roligt. Skönt att det nog kommer vara lite svalare, vi gillar inte att bli för svettiga.
Rian: – Det är faktiskt lite nervöst eftersom vi spelar vid midnatt och det är vi inte vana vid. Men vi har gått runt på festivalen och sett kids med våra tröjor på sig så förhoppningsvis kommer några stycken vara där. Annars blir det bara ni som kommer!

Haha, ja vi får väl se. Får ni fortfarande många bh:ar uppkastade på scen under era spelningar?
Alex: – Ja!
Rian: – Alldeles för många för oss att ta på oss.
Alex: – På en vanlig spelning kan det vara mellan 50 och en miljon. Det blir en hel del.
Rian: – Antagligen runt ett hundratal.

Behåller ni dem?
Alex: – Ja! Jag har på mig tre stycken just nu.
Rian: – Haha, nej men vi har helt enkelt ingenstans att göra av dem. Det var på en turné i USA som vi behållde alla genom hela turnén. Det var typ 700 till slut och på sista spelningen kastade vi dem på förbandet We The Kings.
Rian: – Nuförtiden lämnar vi bara kvar dem. Vi är bara killar i vårt crew så vi har inte precis någon användning för dem.
Alex: – Vi auktionerar ut dem. Seriöst, vi borde börja göra det! Ha en bh-auktion. Det finns nog en del fina bland de där.
Rian: – Fast välgörenhet brukar inte vilja ta dem eftersom de oftast är använda.
Alex: – Och så är det saker skrivet överallt på dem.

Får ni mycket andra grejer uppkastade på scen?
Alex: – Massor av kondomer.
Rian: – Mycket penisrelaterade saker. Penislollipops, penisböcker… uäh!
Alex: – Ingen aning varför. Men det är ganska roligt!

Vad är det finaste ni fått från ett fan?
Rian: – Vi får mycket teckningar som folk ritat av oss. Vilket är helgrymt! Det får oss att inse hur lite talang vi själva har för sånt.
Alex: – Sånt är riktigt coolt. En gång gjorde vår fanclub ett stort pussel och så skickade de ut bitar till varje stopp på turnén vi gjorde. Så på varje spelning kom någon och gav oss en pusselbit. Så på sista spelningen hade vi ett helt pussel, det var grymt! Och väldigt idéerikt.

De berättar att det är omöjligt att behålla allt de får så som ätbara saker, men att de försöker spara allt som är kreativt eller handgjort. De har ett stort förråd där de förvarar stora lådor med brev och scrapbooks. De försöker finna tid att läsa alla brev de får.
Rian: – De flesta är väldigt känslosamma.
Alex: – Det är så svårt, breven är så coola. Jag skulle vilja nå tillbaka till de personerna personligen men vi får så många att det är svårt att minnas vilket som var vilket och vem som gav vad. Men det är kul att läsa dem och se vad folk har att säga.
Rian: – Oftast är det hur vår musik hjälpt dem genom en svår period och fått de känna att de inte är ensamma.
Alex: – Det är alltid väldigt smickrande och det är något som är ganska nytt för oss. Vi har aldrig medvetet försökt förändra människors liv, vi har ju bara gjort det här för skojs skull. Så det är coolt att se att det faktiskt påverkar folk.

Vad gillar ni att göra på er fritid på turné?
Alex: – Vi har en ny lek vi brukar köra som vi kallar ”Fruitball”. Man tar en frukt, slår in den i tejp, och kastar den till varandra.
Rian: – Haha. Särskilt på festivaler finns det knappt något alls att göra på sin fritid. Man blir nästan lite galen.
Alex: – Väldigt mycket dötid är det. Så mycket tid går åt till att runka.
Rian: – Runka och spela ”Fruitball”. Jag menar, kolla bara omkring oss, det finns inget att göra förutom att kolla på band!

Om ni fick vara någon annan för en dag, vem skulle det vara?
Alex: – Hmm… Damn. Bjorn Borg! Skulle vilja kunna spela tennis bra.
Rian: – Tror det skulle vara Conan o’Brian. Skulle vilja se vad som försigår i hans huvud. Han verkar vara en väldigt kreativ man.

Vad är några saker ni skulle vilja uppnå innan ni dör?
Alex: – Bli ett svenskt tennisproffs! Haha, nej. Men jag skulle vilja se att det här bandet fortsätter växa. Sälja ut en jättestor arena. Och att någon skjuter fyverkerier över oss medans vi spelar. Jag vill att vi blir världens största band!
Rian: – Det är väl inte för mycket begärt?

Vad är det bästa med att vara i All Time Low?
Alex: – Antagligen det faktum att vi inte tar saker för allvarligt. Vi har väldigt roligt och skriver den musik vi vill göra. Vi påverkar mångas liv på ett positivt sätt. Vi är äkta och får tillbaka äkta människor som gillar oss.
Rian: – Vi är väldigt lyckliga som är ett av få band som kan visa sin personlighet både på scen och i intervjuer. Vi är fyra killar som vill spela i världens största band och vi skäms inte över att säga det.

– – –

Resten av året kommer All Time Low spela i USA, Australien, Japan och Sydostasien, och efter det möjligen Europa igen.
Läs även intervjun med Alex och Jack från deras förra Sverigebesök i Stockholm i augusti förra året HÄR.

Och kolla in deras roliga video till I Feel Like Dancing där de driver med uppbytet till ett major label.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Please reload

Vänta ...