Intervju: Alesana = Positive Mental Attitude

Alesana är North Carolina-bandet som med sitt egna sound och koncept etablerat sig som ett av de större namnen på emo/screamo-scenen. Rocksoul.se träffade frontmannen och screamaren Dennis Lee och lät honom tala ut om sin kärlek till The Black Dahlia Murder och om Alesana’s motto ”Positive Mental Attitude”, som alla bandmedlemmarna har intatuerat.

Alesana är på Europeturné med We Came As Romans, Iwrestledabearonce och Glamour Of The Kill när vi möter sångaren Dennis Lee innan deras spelning på Klubben i Stockholm.
Vad tycker du om turnélivet?
– Det är intressant. Det är definitivt en annorlunda livsstil, säger Dennis. En del gillar det och en del hatar det, då det är tufft att vara iväg från sin familj och vänner under långa perioder. Men jag är en av de som verkligen uppskattar det! Jag gillar att resa och underhålla folk, så det funkar utmärkt för mig.

Förra året släppte Alesana sin fjärde skiva A Place Where The Sun Is Silent. Jag ber Dennis berätta lite om konceptet med albumet.
– Our newest album, A Place Where The Sun Is Silent., upprepar Dennis och ser nöjd ut.
– It’s just terrible… it’s awful… Nej då. Vår senaste storslagna skapelse är baserad på Dante Alighieri’s Inferno. Jag gillar utmaningen med att göra musik baserad på litteratur.
Det är ert andra konceptalbum?
– Det är den andra men den är också ihopkopplad med handlingen på The Emptiness.
– De andra albumen var också koncept, men inte lika mycket. Den första handlade om grekisk mytologi och den andra om Bröderna Grimm-sagor. Men de två senaste är mer riktiga konceptalbum, med riktiga handlingar.
Vad är det som är så fascinerande med det?
– Utmaningen! Jag och Shawn har skrivit texterna tillsammans, och vi är båda boknördar. Det är kul att skriva låtar som är ihopkopplade med varandra så det blir som små berättelser.

Hur skulle du säga att ert sound har utvecklats om du jämför med era tidigare skivor?
– Jag skulle kanske inte säga att det blivit mer polerat, men kanske mer moget. Vi har varit ett band i sju år nu och alla har mer och mer utforskat sin musicierande. Det finns mera groovy rock’n’roll-delar och det finns ett bra flow igenom hela albumet.
Vad lyssnar du på för musik just nu?
– Allting ifrån The Black Dahlia Murder till Arcade Fire. Det är nog de två banden jag lyssnar på mest, även om de är helt olika varandra.
Gillar alla medlemmar samma band?
– Absolut inte! Alla har helt olika musiksmak! Vår trummis är en gammal jazzkille, han håller på och lyssnar på en massa nya konstiga jazzband. Själv är jag ett metalhead. Shawn och Pat är poppunk-killar medans Shane är inne på electronica och skitkonstig musik. Så det är väldigt utspritt.
Är det svårt att få alla sex medlemmar överrens när ni skriver musik?
– Nej, trots att vi lyssnar på så mycket olika band jobbar vi väldigt bra tillsammans. Alla bidrar med sina egna idéer och det är nog därför vår musik låter så annorlunda.
Har ni börjat skriva på något nytt ännu?
– Några av oss har börjat skriva och prata om vårt nästa album, men det finns inga konkreta planer än så länge. Vi turnerar fortfarande så mycket och Shawn har just gift sig. Men det kommer så småning om!

På den här turnén spelar de mestadels låtar från den nya skivan och den förra The Emptiness. Jag frågar om Dennis någonsin blir trött på att spela sina låtar.
– Nja, en del blir trötta på sina låtar men jag känner att om publiken fortfarande uppskattar dem så är de fortfarande roliga att spela. Det här är det bästa jobbet som finns så hur kan man tröttna på en sån del av det?

”Min mamma kommer på våra spelningar ibland, men hon tycker att vi borde ha mer t-shirts med fjärilar på.”

Vad är det finaste du hört eller läst om ditt band?
– Det var en indietidning i Raleigh, staden vi kommer ifrån, som skrev att vi var ett av de band som ingen där verkar känna till och som vet hur stora vi blivit, så det var stort att få en artikel om oss där. Jag visade den artikeln för min mamma och pappa, jag var superstolt!
Vad tycker dina föräldrar om er musik?
– Haha, min pappa är 70 år så han lyssnar inte riktigt på sån här musik. Han är stolt över mig men han retar mig hela tiden för mitt growlande. Min mamma kommer på våra spelningar ibland, men hon tycker att vi borde ha mer t-shirts med fjärilar på.
Har de någonsin försökt få dig att skaffa dig ett ”riktigt jobb”?
– Nej, de har varit väldigt stöttande. När vi startade bandet tänkte de kanske att det inte var den allra bästa idén men nu när de har sett hur bra det gått för oss och hur lycklig jag är så står de bakom mig till 100 %.

Vilken är den bästa presenten du fått från ett fan?
– En hade tryckt en t-shirt med ett spel jag älskade att spela, War Hammer 40 000! Det var en present som stod ut. Jag har den fortfarande på mig hela tiden!
Är du eller har du varit ett superfan av någon?
– Oh yeah! Jag är ett superfan av The Black Dahlia Murder som är ett av de bästa nuvarande metalbanden. Vi spelade med dem för länge sen på en festival men jag ville verkligen inte träffa dem, det är ingen mening med att jag skulle bli polare med dem. Det är många band jag lyssnade på som jag nu är vän med, men jag vill fortfarande ha något band som sitter på en högre tron.
Varför?
– De är liksom ”mitt band”, och tänk om de är dickheads! Alla säger att de är supertrevliga men jag vill ha ett band där jag fortfarande bara är ett fan.
Så om de var dickheads, så skulle du inte gilla dem längre?
– Well, jag skulle nog fortfarande gilla dem! Jag skulle nog bara bli besviken och gråta en skvätt.

”Ingen gillar ett asshole, så var trevlig mot folk. Behandla folk som du själv vill bli behandlad. ”

När jag intervjuade Alesana förra gången i maj 2009 berättade sångaren Shawn Milke att de alla har PMA-tatueringar, vilket står för Positive Mental Attitude. Jag har efter det dock ifrågasatt sanningshalten i det, så jag frågar Dennis.
– Ja! Jag har min i nacken, säger Dennis och visar sin tatuering: PMA med stora bokstäver i nacken.
Vart kommer PMA ifrån?
– Det är en livsfilosofi, och det kommer även från en Bad Brains-låt. Sen så var den första stora turnén vi gjorde med From Autumn To Ashes, och de pushade verkligen på det här med att ha en positiv inställning. Det blev så inrubbat i oss så vi bestämde oss alla för att skaffa PMA-tatueringar.
– PMA är alltid ett bra sätt att få spinn på saker. Ingen gillar ett asshole, så var trevlig mot folk. Behandla folk som du själv vill bli behandlad.
Har ni någonsin riktigt dåliga dagar?
– Oja, hela tiden. Man kan gå runt och vara sur och vara ett dickhead mot allt och alla eller så kan man försöka sätta på sig ett leende. Det är det man har vänner till, har man bra vänner så kommer man komma på ett sätt att ta sig ur det till slut. Jag hatar när folk är cyniska och negativa, det drar bara ner andra runt omkring dem. Håll er till PMA-filosofin!
Har du någon musikrelaterad tatuering?
– Nej, faktiskt inte. Alla mina tatueringar är baserade på litteratur. Den enda som kan ses som musikrelaterat är en Alesana-logo och en kista på vaden, för vi brukade skämta om att vi var ett ”dead-end-band”.

Finns det något som folk skulle bli överraskade över att få veta om dig?
– Äter ni jordnötssmör och syltmackor här? Jag har aldrig ätit någon i hela mitt liv! Jag hatar jordnötssmör och sylt så de två tillsammans låter som det äckligaste jag kan tänka mig. Jag vet ingen annan dude som aldrig ätit någon.
Det är inte så stort i Sverige…
– Nej, men i USA är det som basföda!

Vad kan vi förvänta oss av spelningen ikväll?
– En hög med dudes som går upp på scen, har kul och beteer sig som galningar.
– Eftersom jag är frontman så försöker jag få med publiken och komma på sätt att interagera med dem och dra dem djupare ner i upplevelsen. Typ ”how am I gonna mess with this person”. Till exempel ger dem mikrofonen och ser om de kan texten eller sprutar på dem med min vattenflaska. En blandning av såna saker!

Har ni någonsin haft en riktigt dålig spelning?
– Oh yeah. Hela tiden! (skratt) Det spelar ingen roll hur stort ett band blir, sånt händer. Det finns bra och dåliga kvällar. Grejen med dåliga spelningar är att jag går upp på scen med fem andra musiker som jag älskar, och om publiken inte gillar spelningen så försöker jag åtminstone ha kul med de jag spelar med. Man vill aldrig gå av scenen och känna sig miserabel.

Har du något annat du vill tillägga?
– Det är alltid trevligt när ni köper våra skivor istället för att stjäla dem på internet, vi måste ju betala våra hyror.

Dennis från Alesana om…

… sina bästa tips till andra band som vill nå ut med sin musik:
– Se till så att ert sound inte suger och varje gång man spelar ska man spela som att man menar det. Gå inte upp på scen och försök se cool ut utan ge hela ditt hjärta så folk kan relatera till det. Håll ut, det finns ingen hemlighet, det enda som gäller är hårt arbete. Gör en massa spelningar även om det kanske suger, till slut kommer genombrottet.

… det bästa med att vara i Alesana:
– All gratis öl! Nej, jag skojade. Det bästa är nog att känna att man gör någon skillnad till alla dem som kommer fram och berättar hur mycket vi eller någon av våra låtar betyder för dem. Särskilt när det händer på andra sidan av jordklotet, att man ser att något man skrivit betytt något för någon. Det är en fantastisk känsla.

… tanken på att ha ett normalt jobb:
– Jag skulle säkert överleva det, vi har alla gjort det förut innan vi spelade i ett band. När jag gick i skolan ville jag bli snickare och var intresserad av att jobba med möbler. Jag skulle vara nöjd med att ha ett band att spela med på helgerna och i övrigt bygga möbler åt folk.

… sin drivkraft:
– Jag älskar det, det är allt! Jag kommer hålla på med det här tills någon tvingar mig att sluta.

 

TEXT: Rosanna Rundlöf
FOTO: Pressfoto
LIVEFOTO: Markus Lundqvist

Kolla in videon till Lullaby Of The Crucified från nya skivan här nedan:

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Please reload

Vänta ...