STHLM Fields 2014 – Metallica, Slayer, Danzig m.fl.

DSC_1737

IMG_20140608_113331FESTIVAL: Metallica, Slayer och Ghost var bara några av banden som drog stor publik ut till Gärdet under fredagskvällen den 30 maj. Publikrekord sattes då över femtiotusen rockfans vallfärdade till den första upplagan av endagsfestivalen STHLM Fields. Rocksoul.se var på plats för att bevittna ett imponerande Slayer och den avslutande ”Metallica By Request”.

Det var gummistövlar och dunjackor som gällde för de flesta när STHLM Fields gick av stapeln fredagen den 30 maj. Det verkar uppenbarligen ligga någon förbannelse över Stockholmska rockfestivaler – vem minns inte Sonisphere 2010 med bland andra Iron Maiden, då regnet gjorde hela Universitetsområdet till ett gyttjebad och skapade översvämning och vattenfall ner i tunnelbanan. Den här gången är det inte riktigt lika illa, men med kyla och oberäkneligt regn är det inte riktigt upplagt för en ultimat festivaldag. Det gråa vädret och alla regnponchos i synfältet bidrar inte till någon toppenstämning. Dock droppar det under dagen in mer och mer förväntansfulla fans, speciellt Metallicas, som inte tycks bry sig om hur vädret är och några tappra köar tidigt framme vid scenen. Metallica ska ju trots allt under kvällen göra sin By Request-konsert, där fansen själva fått vara med och bestämma låtlistan. Men innan Metallica ska sju andra band inom rock och metal-genren värma upp i kylan. Göteborgsbandet Spiders, fransmännen i Gojira, och Umeås stoltheter Cult of Luna inleder festivalen redan vid 12-snåret.

IMG_20140609_180637När det hyllade bandet Ghost intog scenen strax efter klockan 15 var det inte många som orkat ta sig ut till Gärdet. Det är en matt och sömnig publik i regnponchos som vaknar först i sista låten Monstrance Clock. Ghost är ett band med spännande scenspråk och med den ständigt närvarande mystiken. Jag älskar deras hemliga image och förklädnader, men kan inte låta bli att undra hur det skulle se ut på scen utan maskerna. Skulle det vara lika spännande? Det här är ett band vars unika sound fått fans världen över och James Hetfield från Metallica och Dave Grohl från Foo Fighters är bara några av dem. Den här eftermiddagen framstår tyvärr låtarna som ganska sövande, och inte bidrar dagsljuset heller till den stämning som jag är säker på att Ghost skulle kunna skapa under andra omständigheter.

Jag vet inte riktigt vart förväntningarna låg inför det amerikanska metalbandet Mastodon. För att vara ett så pass etablerat band hade jag nog trott de skulle vara något roligare att kolla på, men varken publik eller band såg särskilt roade ut över att vara där. Inte låter det särskilt bra heller. Lyssnar man på skiva så låter Mastodon faktiskt riktigt bra, men live blir det tyvärr bara rörigt. Inget irriterar mig heller mer än band som skiter i sin image och inte ens försöker göra något åt sin obefintliga utstrålning. Tyvärr så är denna spelning ett riktigt bottennapp och jag längtar bara bort därifrån.

Bättre lycka blev det för ett av världens främsta metalband Slayer, som gör en spelning som verkar vara över allas förväntan. Jag har sedan jag såg Slayer på Metaldown 2012 alltid utnämnt den spelningen som bland den värsta jag sett. Nu har Mastodon på STHLM Fields övertagit den platsen. Slayer är i toppform med en sällan skådande energi och är nästan chockerande tajta. Man undrar, är det här ens verkligen Slayer? Efter 30 år som band verkar de nu otippat ha nått sin toppform. Klockan har hunnit bli 18 och äntligen börjar publiken bli uppvärmd. Metallica kunde knappast få ett bättre förband.

IMG_20140609_181654Det är dock ett band kvar innan kvällens huvudakt. Det är självaste grundaren av Misfits, Glenn Danzig, som fått äran att spela timmen innan Metallica. Eller är speltiden en nitlott? Den största delen av STHLM Fields-publiken har stannat kvar borta vid huvudscenen i väntan på Metallica. De missar väl i och för sig inte så mycket. Förutom att se den kanske argaste frontmannen någonsin. Danzig är rent utav ursinnig. Han slänger och sparkar bort allt på scen som är i hans väg och beter sig som om han har ett evigt aggressionsutbrott. Han är svinarg, fast ingen vet riktigt på vad. Musikaliskt då? Det känns som alla bara väntade på att få höra den mest kända låten Mother som spelades först mot slutet. Det är inte någon superkonsert, men i underhållningsvärde så vinner den här spelningen idag. Hellre skitarg än tråkig, vilken dag som helst.

Och så var det äntligen dags för det som alla väntat på. Hela STHLM Fields handlade ju egentligen bara om Metallica och inga andra. Speciellt för en Metallica-konsert var att de körde ”Metallica By Request”, vilket innebär att fansen fått välja vilka låtar som ska spelas under kvällen. Det jag inte förstår är varför de även hade en SMS-omröstning under spelningen om vilken låt som flest röstar på och som kommer spelas. Det känns bara fånigt och helt uppförstorat. Den känslan jag fick av det hela var ”Vilken av våra fantastiska låtar vill ni lägga era pengar på för att få höra nu?”. Storhetsvansinne är inte smickrande ens för Metallica. Det där hade de gott och väl kunnat hoppa över. Whiskey In the Jar vann omröstningen – hade de inte kunnat köra den ändå? För att vara ens första Metallica-spelning till skillnad från så många veteraner där, så är jag faktiskt nöjd. Jag är fortfarande inte frälst, men jag förstår nu att det här är verkligen ett band i världsklass. James Hetfield kallar den svenska publiken ”sin familj” och bjöd upp ett par nervösa fans på scen för att presentera några av låtarna.

Tack för i år, STHLM Fields! Självklart stöttar vi nya festivaler, framför allt i Stockholmsområdet där det faktiskt behövs. Till nästa år vill vi se ännu fler roliga, unga och fräscha liveband och en ännu bredare variation av rock och metal.

Text & Foto: Rosanna Rundlöf

* 51 863 besökte STHLM Fields. Aldrig tidigare har så stor publik noterats på en svensk festival.

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Please reload

Vänta ...